Historia

VÄLKOMMEN TILL HÖGANÄS-JONSTORPS LOTTAKÅR


HISTORIA

Så kom lottarörelsen till Sverige och Höganäs


Tanken på att starta en lottarörelse i Sverige fick Tyra Wadner vid ett besök hos finska lottor i juli 1924. September 1924 samlade Tyra Wadner några fruar rill landstormsofficerare som vid ett möte dryftade tanken på att bilda en landstormskvinnoförening. Responsen var stor och den 10 september, som har fått namnet ”Den svenska lottans dag”, bildades den första landstormskvinnoföreningen i Stockholm.


Från starten 1924 fram till 1942 ingick landstormskvinnoföreningarna i Sveriges Landstormstormsföreningars Centralförbund, och skulle stödja den lokala landstormen såväl ekonomiskt som med förplägnad vid övningar.


Vid lottakårernas ombudsmöte i Stockholm maj 1942 beslöts att lottorna skulle lämna Sveriges Landstormsföreningars Centralförbund. Arbete med stadgar tog vid, dessa stadfästes 31 december 1942 och trädde i kraft den 1 januari 1943.

I samband härmed ändrades Höganäsföreningens namn till Höganäs lottakår.

och blir en självständig organisation.


Höganäs Landstormskvinnoförening/lottakår


Efterhand bildades landstormskvinnoföreningar runt om i Sverige, och 1929 bildades Höganäs Landstormskvinnoförening Till föreningens förste ordförande valdes Lilly Nordenfeldt och ett 80-tal damer anslöt sig till föreningen.


Föreningens/kårens verksamhet fram till beredskapsåren 1939


Fram till krigsutbrottet i Europa 1939 stödde föreningen landstormen såväl med förplägnadstjänst vid övningar runt om i Kullabygden som ekonomiskt


Med kokvagnen drog lottorna ända bort till Svedberga kulle till de hungrande ”landstormsgubbarna”. Visning av Krapperups borg gav ett bra ekonomiskt tillskott


Föreningens/kårens verksamhet under beredskapsåren


Det svenska försvaret var dåligt rustat vid krigsutbrottet trots Per Albin Hansson försäkran ”vår beredskap är god”.



Krigsutbrottet 1939 innebar nya krävande arbetsuppgifter och utmaningar för lottakåren. Orostiderna fick många kvinnor att ansluta sig till föreningen/kåren för att göra en insats. Medlemsantalet steg till ca 200. Arbetsinsatserna var enorma och det var inte svårt att få lottorna att ställa upp från morgon till kväll.


Under 40-talet tillkom flera tjänstegrenar i vilka lottor utbildades, t.ex expeditionstjänst, sjukvårdstjänst, stridsledningstjänst för alla vapenslagen, luftbevakningstjänst för flygvapnet.


Ur verksamheten kan bl.a. nämnas

-ett ambulerande marketenteri till trupperna som var förlagda i Kullabygden, först per bil men när drivmedlen ransonerades färdades man med hästskjuts

-Lottagården på Bruksgatan (huset numera rivet) betjänades från morgon till kväll, där de inkallade kunde koppla av med en god kopp kaffe och hembakat bröd, 9-10000

-arbetstimmar/år utfördes av 15-talet lottor

-när flyktingarna från Danmark nattetid kom till Höganäs hamn fanns lottor på plats med varm dryck och bullar

-för de inkallade inbjöd kåren till julfirande och var och en fick en julklapp bestående av halsduk, jultidning och 1 paket Virginiacigaretter

-kårens förplägnadslottor fick förtroendet att utbilda arméns kockar på kokvagnen

-utspisning landstormens luftbevakningskompani och till frivilliga skyddsvärnsgrävare


Övrigt

-man samlades till kåraftnar då lottorna stickade vantar och strumpor till de inkallade, det fanns en speciell tjänstegren kallad materieltjänst tvätt- och sömnad

-kåren anordnade en ”Finlandsafton” där hela behållningen 2.622:58 skänktes till Nationalinsamlingen för Finland

-1940 bildades en unglottaavdelning

-december 1941 bildades Jonstorp-Farhults lottaavdelning och belv senare en egen lottakår,

År 2000 gick denna kår samman med Höganäs kåren och den nya kåren tog sig då namnet Höganäs-Jonstorps lottakår.

-från 1942 och många år framöver hade kåren 3 fadderbarn till vilka man månatligen

skänkte 30:-/barn

-hemvärnet, bildat 1940, och lottakåren hade från 1941 och ett 15-tal år framåt gemensamma fester där större delen av intäkterna tillföll hemvärnet


Efterkrigsåren


När freden äntligen kom 1945 var det humanitära biståndet stort till nödlidande i de krigshärjade länderna

-insamling för Europahjälpen (bedrev icke statlig verksamhet under åren 1946-1950), kårmedlemmar sydde barnnattdräkter, tillverkade bilderböcker, samlade in ljusstumpar och stöpte ljus

-insamling av kläder och skor för hjälparbetet i Norden


Vad hände sedan


Under kriget visade sig att lottor är en stor resurs för försvarsmakten. ÖB Helge Ljung deklarerade ”Svensk försvar kan icke vara lottarörelsen förutan”

Många nya utbildningar kom till stånd och många lottaskolor startades och i Varberg genomfördes den första lottaskolan med enbart armélottor 1948.


Inom Höganäs kåren bildades en flyglottasektion 1951 där lottorna hade bevakningsuppgifter på luftbevakningstorn på Kullahalvön.


1954 tillkom en lottagrupp, Brunnby lottagrupp, där flertalet medlemmar bodde i Mölle. I gruppen fanns ett par lottor, sjöräddningssamariter, som hade ansvaret för sjöräddningsstationen i Mölle.


En marinlottasektion bildades 1962.


Såväl avdelningar, sektioner och grupper är idag integrerade i kåren.

Ända fram till 1956 hade lottorna samlats till kåraftnar i olika lokaler i Höganäs. Glädjen var stor när kåren fick möjlighet att hyra en källarlokal på Kolgatan. När hyran blev för hög flyttade kåren till hemvärnsgården på Krapperup. Därifrån flyttade kåren till hemvärnsgården i Väsby och hyr idag en lokal på scoutgården i Väsby


Ekonomi


Lottakåren är en lokalförening och som sådan får den inget ekonomiskt stöd från vare sig stat eller kommun. Den lokala verksamheten bedriv tackvare medlemsavgifter och engagemang i diverse aktiviteter som kan ge ekonomiskt tillskott.


Dagens uppgifter för försvarsmakten


Den tekniska utvecklingen har medfört att många tjänstegrenar har försvunnit och dagens utbildningsutbud är

-utbildning av fältkockar och stabspersonal för hemvärnsförbanden

- luftstridssamverkantjänst för flygvapnet

- stabstjänst i militära staber


Uppgifter för civila myndigheter


-Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, utför provtagning av betesgräs vid händelse av ett radioaktivt nedfall 

-Frivillig resursgrupp i Höganäs kommun, FRG, har till uppgift att vid kriser och andra utsatta lägen, komplettera eller förstärka kommunens ordinarie resurser


Lottakårens verksamhet idag


-Främsta uppgiften för lottakåren idag är att rekrytera lottor till försvarsmakten, främst till hemvärnsförbanden som har stort behov av lottor i stabs- och förplägnadstjänst

-Kårens lottor träffas regelbundet till kåraftnar med ett rikt varierat program, studiebesök, föredrag m.m.

-Vid utgången av 2016 var kårens medlemsantal ca 70, varav ett 15-tal har avtal med försvarsmakten alt civila myndigheter.


Copyright © All Rights Reserved.